Regeringen har nu lämnat det färdiga förslaget som innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr.
Aktiekapital – varför då?
Om du driver enskild näringsverksamhet så har du ett personligt betalningsansvar. Det har du inte om du driver ett aktiebolag, istället finns det ett aktiekapital som ska garantera att det alltid finns tillgångar som minst svarar mot bolagets förpliktelser. Detta som ett skydd för bolagets borgenärer.
2010 sänktes kravet på lägsta aktiekapital i privata aktiekapital från 100 000 kr till 50 000 kr. Resultatet blev att aktiebolagsformen blev mer populär och tillgänglig för de som står i begrepp att välja företagsform (se faktarutan). Inte minst för tjänste- och kunskapsföretag som inte har behov av kapitalkrävande tillgångar.
Sverige bör inte avvika för mycket mot omvärlden när det gäller krav på aktiekapital. I 18 av EU:s medlemsstater kan man nu bilda ett aktiebolag utan aktiekapital eller med endast 1 euro (eller motsvarande). Regeringen föreslår nu i en proposition att även Sverige ska sänka kravet på lägsta aktiekapital.
25 000 kr känns lämpligt
Regeringen framhåller dock att ett minimikrav på aktiekapital är en viktig del i den svenska aktiebolagsrätten. Ett borgenärsskydd och en spärr mot oseriöst och ogenomtänkt företagande, även om betydelsen minskat i takt med att miniminivån har sänkts.
Regeringen föreslår därför att vi även i fortsättningen ska ha ett visst lägsta aktiekapital, men att det kravet bör sänkas till 25 000 kr.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagändringen ska träda i kraft 1 januari 2020.
För bolag som har bildats (stiftelseurkunden) men inte registrerats vid ikraftträdandet, gäller de gamla reglerna, dvs 50 000 kr som lägsta aktiekapital, enligt förslaget.