Entreprenörsansvar för löner

Riksdagen har beslutat att införa ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen från 1 januari 2019.

Högtryck i problembransch

Det byggs rekordmycket i Sverige och bygg- och anläggningsbranschen går för högtryck. Samtidigt är det en bransch som brottas med stora utmaningar när det gäller fusk och rent kriminell verksamhet. Därför har riksdagen beslutat att införa ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen. De nya reglerna förväntas ha en preventiv effekt och göra det svårare för oseriösa aktörer att verka genom noggrannare kontroller av vilka underentreprenörer som släpps in på svenska byggarbetsplatser.

Entreprenörsansvar

Riksdagens beslut om entreprenörsansvar innebär att en anställd i bygg- och anläggningsbranschen som inte får lön från sin arbetsgivare ska kunna få betalt av det företag som anlitat den anställdes arbetsgivare.

Betalningsansvaret ska inträda sju helgfria vardagar efter att entreprenören har fått en underrättelse från den anställde (eller facket).

Ansvaret ska omfatta lönefordringar som har förfallit till betalning och som avser den anställdes arbete för arbetsgivarens räkning i entreprenaden. Ansvaret gäller dock inte lönefordringar som har förfallit till betalning mer än tre månader före det att uppdragsgivaren underrättades.

Om entreprenörsansvaret aktualiseras så kan den entreprenör som betalat anställdas löner i sin tur kräva ersättning från arbetsgivaren (regressrätt).

Huvudentreprenörens ansvar

Om inte heller det företag som anlitat den anställdes arbetsgivare betalar den anställdes lön, så kan den anställde (i andra hand) vända sig till huvudentreprenören som då tvingas ta över ansvaret för lönefordringen.

Den anställde kan vända sig till huvudentreprenören om arbetsgivarens uppdragsgivare inte betalat lönefordran inom fjorton helgfria vardagar efter att ha fått en underrättelse om lönefordran.

Huvudentreprenören ska även kunna bli ansvarig för betalning av lönefordran om arbetsgivarens uppdragsgivare inte kan nås för en underrättelse, trots att den anställde (eller facket) har begärt information av huvudentreprenören om uppdragsgivaren.

En huvudentreprenör ska inte kunna bli ansvarig för en lönefordran om inte den anställde riktat kravet mot huvudentreprenören inom sex månader från det att uppdragsgivaren underrättades.

Huvudentreprenören måste inom sju helgfria vardagar från det att man fick underrättelsen om arbetstagarens lönekrav, meddela uppdragsgivaren om detta. Gör man inte det, så har inte huvudentreprenören rätt (regressrätt) att kräva ersättning från uppdragsgivaren.

Områden för entreprenörsansvar

Entreprenörsansvaret ska gälla inom bygg- och anläggningsverksamhet där byggnader eller anläggningar uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs.

Entreprenadansvaret ska vara strikt och det ska alltså inte vara möjligt för uppdragsgivaren eller huvudentreprenören att undgå ansvar genom att vidta rimliga kontrollåtgärder.

Anställds rätt till information

För att den anställde (eller facket) ska veta vem de ska vända sig till för att gå vidare med sitt krav på lön, ska arbetsgivare, uppdragsgivare och huvudentreprenör därför vara skyldiga att lämna information om övriga aktörer som omfattas av informationsskyldigheten. Det gäller då information om namn, kontaktuppgifter, organisationsnummer (personnummer, samordningsnummer eller motsvarande uppgifter).

Informationen ska lämnas till den anställde (eller facket) inom fem helgfria vardagar från att de fått en skriftlig begäran från en anställd (eller facket), som har en förfallen lönefordran.

Lämnas inte denna information ska den som är uppgiftsskyldig betala skadestånd till arbetstagaren för den förlust som uppkommer och för den kränkning som det innebär.

Utstationerade

Entreprenörsansvaret ska också gälla när en utstationerad anställd inte får lön för arbete som utförts under utstationeringen i Sverige.

Dispositivt via kollektivavtal

Den anställdes rättigheter enligt denna lag kan inte begränsas genom ett avtal mellan den anställde och arbetsgivaren.

Däremot kan centralt slutna kollektivavtal som reglerar ansvaret för anställdas lönefordringar i entreprenadkedjor, innebära att lagen inte gäller för dessa uppdragsgivare eller huvudentreprenörer.

Ikraftträdande

De nya reglerna träder i kraft 1 januari 2019. Entreprenörsansvar för lönefordringar ska inte tillämpas på fordringar till följd av entreprenadavtal som den ursprungliga beställaren av entreprenaden har ingått före ikraftträdandet.

Regeringens prop 2017/18:214, Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2017/18:AU14

Kommentar:

Enligt regeringens förslag skulle reglerna träda i kraft 1 augusti 2018. Riksdagen beslutade dock att skjuta fram ikraftträdandet till 1 januari 2019.

Comments are closed.

Internet.se - Hemsida till företag, domäner, webhotell |